Intensivt, men positivt.

Jees. De senaste dagarna har jag verkligen fått ta reda på vad jag är gjord av, och jag är allt annat än missnöjd. Jag är så förbannat stolt över mig själv. Låten jag hoppas på att få spela in till helgen är en hyllningslåt till mig själv, en aningen självupptaget, jag vet. Men är det inte på tiden att jag rent musikaliskt också lämnar det eviga självföraktet när jag faktiskt känner mig så stark och kompetent? Idag är det vårdag i Umeå, och jag längtar efter mycket. Snart ska jag åka hem till far, och om inte så många dagar kommer min älskade Marie till Umeå, och jag känner att jag skulle kunna explodera av kärlek! Och Olovkyssar. Olovkyssar. Mums. Tack vårdag. Tack.