Dagen D.

Hjärta.

Magi

Som de felsta av er vet, kära vänner och minst lika värdefulla främlingar, så är min dator avliden. Jag välsignar bibiloteket för dess datorer för allmänhetens bruk! Vad kan jag säga om inte att livet är bättre än någonsin just nu? Att jag funnit något magiskt och alldles unikt? Att toner omger mig och dess färger är så starka i smaken att jag blir alldeles torr i munnen? Det här är bra. Och det är fullkommligt sinnessjukt att jag är övertygad om att det bara kommer att bli bättre. Som notis : Emil Jensen i övermorgon! JAJAJAJAJAJAJAJA!

.

Vackert väder, fint humör.
I helgen har jag hunnit sällskapa med många
bra människor. Träffat Amanda på fika, hunnit
med Natalie en stund, och ägnat en hel dag åt Pia.
Idag känner jag mig lite risig, vilket är synd, för
det var egentligen meningen att jag skulle hänga
med Josefin. Det var ett tag sedan nu, så det känns
tråkigt, men det blir nästa helg istället.

Natten till idag blev i stort sett sömnlös, men det
var hlet självvalt. Jag har i vanlig ordning besökt
bibblan, och lånat hem en massa Monty Python!
Revolutionära kulturpionjärer för sin tid, helt klart.
Det är inte så värst orginellt att hylla Python, jag vet,
men jag ställer mig mer än gärna i ledet.
"I would like to pay for a five minute argument, please!"

Jag ser fran emot veckan, brutalt mycket.
Det är allt jag har att säga om saken för tillfället.

Kärlek.

.

Fjärlirna har bosatt sig under min yta,
och jag hoppas att de planerar att stanna
där länge till.

Life, oh life.

.

Solen lyser barmhärtigt över dårar idag.
Vinden smeker med ihärdighet de förlorad
barnens kinder.
Jordens dragningskraft håller hårt om de
som släppt taget.
Kärleken väntar ivrigt på dem som förlorat
hoppet.
Och jag känner färgerna. Jag hör stillheten.
Jag smakar på friheten. Och jag gläds.

Chris

I trygghet

Så överväldigande simpelt livet är en dag med
blöta promenadskor i beiget, så löjeväckande
ljust solen lyser över dårarana, över oss.
Trots att Jesus hemsöker min älskade stad så
finns här ingen skuld och ingen skam. Här finner
jag tolerans, mod, nyfikenhet och glädje.

Jag har avskaffat mitt eget personliga helvete,
och här finner jag himelriket. Och snart bor jag
här, länge. Visst kan glamouren sluta glittra,
visst kan natten vara vaken, men Uppsala och
jag, vi har börjat bygga rötter!

Stort leende.

Ibland är livet så vackert att det gör alldeles ont.
Ibland finns det liksom inget mer att säga än så.
Ibland så känns det som om jag faller sönder och
blir ett med solskenet.

Och ibland kan en helt vanlig kulturkväll ge mig
mer än jag någonsin vågat hoppats på.