onsdag 14 december 2011

.

Nu var det som vanligt oräkneliga ögonblick sedan jag skrev.

Vi har just fått våra tapeter bytta i nästan alla rum i hela lägenheten, och det värmer i hela kroppen att bo här, tillsammans med mitt livs kärlek. Det känns fortfarande främmande att vara lycklig på det sätt som jag är med honom, men att låta sig svepas med i omfamningen och dansa runt naken bara för att det går, och kyssas tills läpparna värker bara för att det är ett sådant förbannat bra rus. Det är just det som gör att det är möjligt att andas rena andetag trots att lungorna ibland tycks suga åt sig bättre av mörkerhimlen än av snön.

Har haft en del spelningar, och det är fantastiskt roligt. Jag har funnit en scentrygghet som öppnar upp så många spännande möjligheter, och att spela tillsammans med Olov är ju verkligen inte dumt! Vi gör oss bra ihop helt enkelt.

Jag längtar så otroligt mycket till julafton då min själ kommer upp till min boning. Maries och min allra första jul ihop! Trots att jag var hos henne alldeles nyss så saknar jag henne ibland så mycket att det blir en fysisk värk i kroppen. Det är vackert att få känna så. Att älska henne så.

Det händer mycket i mitt liv, och oavsett hur det känns, om det är höga toppas eller låga dalar så tror jag ändå att tåget tar sig framåt. Jag vet att det för mig hem tillslut.