Har varit lite dålig på att uppdatera här på senaste,
men det har varit mycket annat. Skolan rullar på
och jag klarar mig bra. Jag har ssammanställt listan
på vilka kurser jag vill läsa till hösten.
Det får mig att längta till Lund. Att längta efter att
på riktigt få börja om på nytt. I en stad där jag berättar
så lite eller mycket om mig själv som jag anser
att jag vill lämna ut. Jag känner ju faktiskt bara en
person i Lund och det är Ida. Resten är oskrivna sidor.
Det är en otroligt vacker dag idag, och jag känner mig
rofylld. Jag har ett naturkunskapsprov snart som jag
pluggat på ordentligt, så jag förutsätter att det kommer
gå bra. Jag känner att jag förstår.
Min cambridgekur är slut, för den här gången.
Ikväll ska jag och Patrik ut och äta.
Imorgon blir det klippning, och på lördag utgång.
Kärlek och respekt.
torsdag 25 februari 2010
torsdag 18 februari 2010
måndag 15 februari 2010
.
Av hänsyn tänker jag inte gå in på detaljer,
men en död ägde rum i helgen, och även om
den inte slog så hårt så att jag föll omkull så påverkade
den ändå mig. Mest för att det är just vad det är,
ett avslut. Ett avslut på en resa.
Det får mig att tänka på min egen resa.
Vilka som är med mig under färden,
vilka jag har älskat, förlorat, fått, gett.
Det får mig att tänka på vart hän jag är påväg,
om det är en rak bana eller om vägen
är kantad av hinder.
Det jag kommer fram till är att jag ser fram emot
livets väg. Jag är förväntansfull och ivrig att
pröva mina läkta vingar. Det fanns en tid då jag
glorifierade döden, detta avslut, och strävade
blint mot att uppnå det. Nu påminns jag återigen
om dödens slutgiltighet, och det är med glädje
jag finner mig i en position där jag inte längtar
att också få somna in.
Jag har vaknat upp.
Jag ser med nyktra ögon på världen. Där en annans
liv tog slut fortsätter mitt. Och jag är fantastiskt
glad att det gör det, för jag är redo att möta det.
Jag är inte rädd längre. Jag är älskad, omtyckt
och respekterad. Framförallt så är jag levande.
Jag har vaknat upp.
men en död ägde rum i helgen, och även om
den inte slog så hårt så att jag föll omkull så påverkade
den ändå mig. Mest för att det är just vad det är,
ett avslut. Ett avslut på en resa.
Det får mig att tänka på min egen resa.
Vilka som är med mig under färden,
vilka jag har älskat, förlorat, fått, gett.
Det får mig att tänka på vart hän jag är påväg,
om det är en rak bana eller om vägen
är kantad av hinder.
Det jag kommer fram till är att jag ser fram emot
livets väg. Jag är förväntansfull och ivrig att
pröva mina läkta vingar. Det fanns en tid då jag
glorifierade döden, detta avslut, och strävade
blint mot att uppnå det. Nu påminns jag återigen
om dödens slutgiltighet, och det är med glädje
jag finner mig i en position där jag inte längtar
att också få somna in.
Jag har vaknat upp.
Jag ser med nyktra ögon på världen. Där en annans
liv tog slut fortsätter mitt. Och jag är fantastiskt
glad att det gör det, för jag är redo att möta det.
Jag är inte rädd längre. Jag är älskad, omtyckt
och respekterad. Framförallt så är jag levande.
Jag har vaknat upp.
torsdag 11 februari 2010
.
You are my sweetes downfall, I loved you first.
Kissed me ti´l the morning light.
Idag mår jag topp. Känner en orubblig possetivitet.
Jag känner att kreativiteten flödar. Skriver musik
och dikter som aldrig förr. Idag får jag en heldag med
mannen jag har kärat ned mig i. Glad, att vi får
ha varandra.
Imorgon är det avskedsmiddag hemma hos min
Marie. Hon flyr norrland för att hälsa på familj
och sedan tågluffa genom europa. Hon har ännu
inte bestämt när hon kommer tillbaka, men det
lär ju dröja några månader. Jag kommer att känna
tomhet, en aning. Hon är ju lite av mitt syre.
Jag kan inte äta middagen eftersom jag fortfarande
går på diet, men det ska bli himla trevligt ändå.
Jag vet att det är mycket bra folk som kommer.
Fast jag kommer börja gråta, det är jag helt säker på.
På söndag gäller mitt första klubbstyrelsemöte.
Jag är peppad på det arbete som ligger framöver.
Jag ska arbeta speciellt med att sprida feminismen,
ordna mycket sjäkvförsvar och dylikt.
Det kommer bli kul.
Det är soligt idag, och jag känner värmen,
mitt i all vinterkyla.
Kissed me ti´l the morning light.
Idag mår jag topp. Känner en orubblig possetivitet.
Jag känner att kreativiteten flödar. Skriver musik
och dikter som aldrig förr. Idag får jag en heldag med
mannen jag har kärat ned mig i. Glad, att vi får
ha varandra.
Imorgon är det avskedsmiddag hemma hos min
Marie. Hon flyr norrland för att hälsa på familj
och sedan tågluffa genom europa. Hon har ännu
inte bestämt när hon kommer tillbaka, men det
lär ju dröja några månader. Jag kommer att känna
tomhet, en aning. Hon är ju lite av mitt syre.
Jag kan inte äta middagen eftersom jag fortfarande
går på diet, men det ska bli himla trevligt ändå.
Jag vet att det är mycket bra folk som kommer.
Fast jag kommer börja gråta, det är jag helt säker på.
På söndag gäller mitt första klubbstyrelsemöte.
Jag är peppad på det arbete som ligger framöver.
Jag ska arbeta speciellt med att sprida feminismen,
ordna mycket sjäkvförsvar och dylikt.
Det kommer bli kul.
Det är soligt idag, och jag känner värmen,
mitt i all vinterkyla.
.
Funderar på att tatuera in orden
"only love can kill a demon" någonstans.
Dock inte armarna. Men kanske på ryggen,
eller längst ned på magen? Hm. Tricky.
Sitter på engelskalektion och har just skrivit
klart en artikel. Det kanske låter kul, men
det var det inte. Jag fick inte välja vad jag skulle
skriva om. Jag är så kräsen, men det är bara
att foga sig. Jag måste jobba på och göra det
bästa jag bara kan, har ju blivit varse att man
måste ha de högsta möjliga betygen. Och på
folkhögskola så får man mellan 1-4. Det de gör
är att de gör en gemensam bedömning för alla
ämnen och det innebär att jag måste få fyror
i allt utom något enstaka där jag kan få 3.
hu.
Men jag ska klara det, för jag vill! Jag vill så
hemskt gärna börja plugga socionom. Om jag
skulle börja i höst så är jag klar när jag är 24,
det är lagom tycker jag. Att vara så ung och ändå
ha någon karriär att luta sig mot. Det ska tydligen
råda brist på kurratorer när jag är klar.
Hoppas det håller i sig.
Skrev en ny låt idag. Har känt mig otroligt inspirerad,
och nu har jag tre låtar som känns viktiga att spela in
innan jag gör klart demon. Hoppas bara på att Mattias
har tid snart.
Kärlek och sånt trams.
"only love can kill a demon" någonstans.
Dock inte armarna. Men kanske på ryggen,
eller längst ned på magen? Hm. Tricky.
Sitter på engelskalektion och har just skrivit
klart en artikel. Det kanske låter kul, men
det var det inte. Jag fick inte välja vad jag skulle
skriva om. Jag är så kräsen, men det är bara
att foga sig. Jag måste jobba på och göra det
bästa jag bara kan, har ju blivit varse att man
måste ha de högsta möjliga betygen. Och på
folkhögskola så får man mellan 1-4. Det de gör
är att de gör en gemensam bedömning för alla
ämnen och det innebär att jag måste få fyror
i allt utom något enstaka där jag kan få 3.
hu.
Men jag ska klara det, för jag vill! Jag vill så
hemskt gärna börja plugga socionom. Om jag
skulle börja i höst så är jag klar när jag är 24,
det är lagom tycker jag. Att vara så ung och ändå
ha någon karriär att luta sig mot. Det ska tydligen
råda brist på kurratorer när jag är klar.
Hoppas det håller i sig.
Skrev en ny låt idag. Har känt mig otroligt inspirerad,
och nu har jag tre låtar som känns viktiga att spela in
innan jag gör klart demon. Hoppas bara på att Mattias
har tid snart.
Kärlek och sånt trams.
tisdag 9 februari 2010
.
Är i full gång med att söka kurser och program på
universitet till hösten. Jag har till och med bestämt
vilken sommarkurs jag helst vill läsa och vilka reserver
som gäller. Jag har dessutom upptäckt något verkligt
behagligt med sommarkursandet : Man får ledigt,
hela juli månad! Det känns sjukt skönt, att ändå få
lite paus innan striden fortsätter till hösten.
Åter till nuet.
Jag har inte fått mycket gjort idag, men det gör inte
så mycket, för jag har nämligen inget som är direkt
viktigt att göra just idag. Jag har tid. Jag har mest
mediterat, promenerat och spelat musik. En sann estets
vardag.
Men jag är gräsligt trött efter en natt med diffusa mardrömmar,
så jag ska sova tidigt ikväll. Känns bara finfint.
universitet till hösten. Jag har till och med bestämt
vilken sommarkurs jag helst vill läsa och vilka reserver
som gäller. Jag har dessutom upptäckt något verkligt
behagligt med sommarkursandet : Man får ledigt,
hela juli månad! Det känns sjukt skönt, att ändå få
lite paus innan striden fortsätter till hösten.
Åter till nuet.
Jag har inte fått mycket gjort idag, men det gör inte
så mycket, för jag har nämligen inget som är direkt
viktigt att göra just idag. Jag har tid. Jag har mest
mediterat, promenerat och spelat musik. En sann estets
vardag.
Men jag är gräsligt trött efter en natt med diffusa mardrömmar,
så jag ska sova tidigt ikväll. Känns bara finfint.
måndag 8 februari 2010
.
Puh.
Har just kommit tillbaka från ett riktigt gynnsamt och
trevligt gympass med Amanda, tåls att göras om.
Är ute till skogs nu med herr Ekelund.
Lite kortfattat kan man väl säga att detta varit en ganska
vanlig dag. Imorgon ska jag på tjejträff på Ung Vänster
och bara umgås med lite kamrater. Jag har gjort alldeles
för lite knyt med mina arbetarklasshjältar på senaste.
"You can not find peace by avoiding life"
Har just kommit tillbaka från ett riktigt gynnsamt och
trevligt gympass med Amanda, tåls att göras om.
Är ute till skogs nu med herr Ekelund.
Lite kortfattat kan man väl säga att detta varit en ganska
vanlig dag. Imorgon ska jag på tjejträff på Ung Vänster
och bara umgås med lite kamrater. Jag har gjort alldeles
för lite knyt med mina arbetarklasshjältar på senaste.
"You can not find peace by avoiding life"
lördag 6 februari 2010
.
Tända ljus, rökelse och många kuddar och filtar.
Jag trivs och mår riktigt bra just nu. Känns så
skönt och välkommet. Min kära mor informerade mig
just om att antalet lyssningar på min sida nu är
uppe i 75192! Jag känner mig otroligt glad och tacksam,
att något jag skapar faktiskt har ett värde, och
att människor finner någon typ av underhållning
i det jag gör.
Jag har inte mycket att förtälja, ville mest
bara skriva en hoppfull rad mellan vågorna
av mer eller mindre mellankoli.
För det mesta är jag ju trots allt hoppfull,
jag bara glömmer bort det.
Jag trivs och mår riktigt bra just nu. Känns så
skönt och välkommet. Min kära mor informerade mig
just om att antalet lyssningar på min sida nu är
uppe i 75192! Jag känner mig otroligt glad och tacksam,
att något jag skapar faktiskt har ett värde, och
att människor finner någon typ av underhållning
i det jag gör.
Jag har inte mycket att förtälja, ville mest
bara skriva en hoppfull rad mellan vågorna
av mer eller mindre mellankoli.
För det mesta är jag ju trots allt hoppfull,
jag bara glömmer bort det.
torsdag 4 februari 2010
...
Do you cry, do you pray?
Do you wish them away?
Are you still leaving nothing,
but bones in the way?
How do your pistol and your bible
and your sleepingpills go?
are you still jumping out of windows
in expensive cloths?
Igår var inget vidare, alls. Idag känns mer lovande.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, vilket är lite
ovanligt numera, jag brukar alltid ha helgplaner.
Kanske blir någon fest. Tror jag ska träffa älskade
Marie. Jag kan behöva några rena andetag.
Jag har en historiaredovisning of doom. Jag har
inte orkat förberede mig, så det kommer gå förjävligt.
Och jag orkar inte bry mig. Tyvärr.
Lyssnar på Kent. Det var ett tag sedan.
Pepp?
Do you wish them away?
Are you still leaving nothing,
but bones in the way?
How do your pistol and your bible
and your sleepingpills go?
are you still jumping out of windows
in expensive cloths?
Igår var inget vidare, alls. Idag känns mer lovande.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, vilket är lite
ovanligt numera, jag brukar alltid ha helgplaner.
Kanske blir någon fest. Tror jag ska träffa älskade
Marie. Jag kan behöva några rena andetag.
Jag har en historiaredovisning of doom. Jag har
inte orkat förberede mig, så det kommer gå förjävligt.
Och jag orkar inte bry mig. Tyvärr.
Lyssnar på Kent. Det var ett tag sedan.
Pepp?
...
Som vanligt så är det alltid något som rör om
ordentligt i min tillvaro, också den här veckan.
Jag är så fruktansvärt döless på trauma och kaos.
Det är nästan så pass att jag blivit imun.
Det känns mest som ett mentalt myggbett,
det kliar och skaver en del, men orskar inte så mycket
smärta.
Efter ett par misslyckade blonderingar färgar jag
nu håret svart. Jag stod och vägde för och emot
tills jag bestämde mig, jag vill bara ha en dramatisk
förändring, som oftast.
Annars händer inte mycket, Fortsätter kämpa på
med cambridge och träning. Ska ut på en joggingtur
senare, men först ska jag plugga och se på
någon riktigt sorgelig fim.
ordentligt i min tillvaro, också den här veckan.
Jag är så fruktansvärt döless på trauma och kaos.
Det är nästan så pass att jag blivit imun.
Det känns mest som ett mentalt myggbett,
det kliar och skaver en del, men orskar inte så mycket
smärta.
Efter ett par misslyckade blonderingar färgar jag
nu håret svart. Jag stod och vägde för och emot
tills jag bestämde mig, jag vill bara ha en dramatisk
förändring, som oftast.
Annars händer inte mycket, Fortsätter kämpa på
med cambridge och träning. Ska ut på en joggingtur
senare, men först ska jag plugga och se på
någon riktigt sorgelig fim.
tisdag 2 februari 2010
Nu är det bara att andas.
Jag kan såklart inte veta hur du tänkte, eller kännde,
men
Jag tror du fann tröst
i änglarnas röst
i att döden var
alla frågors svar
och det absoluta
slutet på framtiden
och det förflutna
men jag önskar att du och jag
kunnat möta en ny dag
tillsammans
Jag önskar att du insett i tid
att efter mörkret tar ljuset vid
och jag
ska göra allt för att inte glömma, gömma
undan dig
Jag ska sörja och sakna
men en dag ska jag vakna
minnas dig
och le.
men
Jag tror du fann tröst
i änglarnas röst
i att döden var
alla frågors svar
och det absoluta
slutet på framtiden
och det förflutna
men jag önskar att du och jag
kunnat möta en ny dag
tillsammans
Jag önskar att du insett i tid
att efter mörkret tar ljuset vid
och jag
ska göra allt för att inte glömma, gömma
undan dig
Jag ska sörja och sakna
men en dag ska jag vakna
minnas dig
och le.
måndag 1 februari 2010
Galet!
Nu har jag pysslat med cambridge i exakt en vecka,
minus 3 kilo! Sweet. Det går riktigt bra, mycket bättre
än väntat, men jag saknar helt klart att få tugga på
något, men man håller sig mätt. Det bästa är att sockersuget
helt är borta! Efter detta kommer det nog bli ännu
lättare att fortsätta gå nede i vikt, just för att nya rutiner har
skapats.
I helgen blev det två dagars, utan alkohol såklart.
Igår städade jag. Välbehövligt. Annars händer inte mycket,'
förutom att jag är ganska stressad för jag har ett ton läxor
att ta itu med.
Lillebror fyller förresten år idag! 19 bast, grattis brorsan.
minus 3 kilo! Sweet. Det går riktigt bra, mycket bättre
än väntat, men jag saknar helt klart att få tugga på
något, men man håller sig mätt. Det bästa är att sockersuget
helt är borta! Efter detta kommer det nog bli ännu
lättare att fortsätta gå nede i vikt, just för att nya rutiner har
skapats.
I helgen blev det två dagars, utan alkohol såklart.
Igår städade jag. Välbehövligt. Annars händer inte mycket,'
förutom att jag är ganska stressad för jag har ett ton läxor
att ta itu med.
Lillebror fyller förresten år idag! 19 bast, grattis brorsan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
