Så många val

Jag har spenderat en underbar tid i Uppsala,
och jag längtar till nästa gång jag får känna
Maries armar om mig, höra flogstaskriket,
och gå på studentaktiviteter, känslan av att
få vara en del av något stort.

Jag lider just nu av beslutsångest. Inte lika
dramatiskt som det låter dock, faktum är
att jag mår riktigt bra, men efter en tid
i Uppsala är jag mer kluven än någonsin.
Vad vill jag? Vad är jag? Vilka är mina mål?

Det ända jag lyckats konstatera är att jag
vill vara med i en utvecklingsprocess.
Hjälpa människor framåt. Det har jag vetat
länge, men hur? Ska jag bli skötare, lärare,
kurator, sjukgymast eller sjuksköterska?
Vilken stad ska jag bo i? Den frågan får jag
svar på så fort jag vet var Marie tänkt bosätta sig.
Det är nämnligen så att jag tänker rätta mig
därefter. Marie är min familj, utan blodsband,
och det är en del av min familj jag gärna
skulle vilja vara nära en tid nu.

Så många val... så många möjligheter, men,
så få svar.

klart står dock i alla fall att jag bör plugga upp
Matte B och Naturkunskap B då det krävs
av så gott som alla utbildningar jag vill gå.
Hade jag vetat det så hade mina val på
folkhögskolan kanske sett annorlunda ut,
men då vet jag förvisso inte om jag klarat av
att gå ut med högsta betyg.

Nuet känns långsamt, trots att det går så fort.
Jag vill att tiden ska stanna av en stund, för
jag känner att den inte räcker till. Jag känner
att jag står i vänteläge och bara ser den rinna
iväg. Jag vill att livet ska börja nu.