.

When the demon told me what to do
I found heaven in you,
I will be the first to fight for you
I will be the first to die for you
I will be the first to laugh with you
I do love you.

Till min älskade Marie, som nu också har
en egen låt.

Skolan är pain, men samtidigt så mycket bättre
än att ingenting göra. Nu rör jag mig åtminstone
framåt. Ska söka jobb. Helst butik. Skulle vara
skönt att inte vrida och vända på var eviga krona.
Men jag tänkte faktiskt avstå från allt beklagande
i det här inlägget och skriva om några saker som
gett min dag liv.

Marie, såklart, alltid. Ett långt samtal och en
längtan efter henne. Bara några veckor återstår
innan jag är hemma igen.

Biblioteket, som jag numera så gott som bosatt mig
i. Jag lånar så mycket böcker och film att jag inte
hinner med dem, men det gör ingenting. Jag
tycker om känslan av oändliga möjligheter som
biblioteket medför. Det finns mycket att upptäcka,
och just nu gläjds jag över"Cry Baby" och "Bitterfittan".

Doften av vanilj i min lägenhet då jag till min stora
lycka återfann en flaska med vaniljdoftolja häromdagen.

Boken, som går bra och som jag börjar känna en
viss stolthet över.

Och slutligen veckan som helhet, som faktiskt varit
anmärkningsvärt bra. Att träffa Pia var helt klart
höjdpunkten, tätt följt av föreläsningen Lars Ohly gav.
Och helgen ser ljus ut. Jag ska hela Natalie,
se melodifestivalen med vänner, och träffa far.

Solen.