Hurra!

Vilken superhelg jag har haft!
Konsterterna på verket var kul, festerna har varit
grymma, och jag har träffat några riktigt bra
människor, och även umgåtts med gamla vänner.
Jag har permanentat mitt hår hos bästa Josefin,
och som vanligt så har vi delat skrattet och allvaret,
och på köpet blev jag stilig under tiden!

Men det bästa med helgen har ändå varit Pia.
I princip hela lördagen var hennes, och först
lät jag timmarna passera i hennes mysiga lägenhet,
och på kvällen följde hon med på fester och verket.
Livet är bra märkligt. Att vi kunde hitta en gemensam
väg igen är otroligt, och jag är så glad, samtidigt som
jag inte kan låta bli att vara en aning sorgsen över
allt som vi missat. Men glädjande är ju att vi nu
får en chans att ta igen det.

Jag känner mig bara starkare för varje dag som
går, och just nu älskar jag mitt liv och dem i det.