Reklam. Hell´s kitchen, reklam, reklam, zappa, nyheter, reklam,
Jag har spenderat mången eftermiddagar framför dumburken på sistone. Sakta men säkert känner jag hur det förvrider mitt sinne och mörklägger alla sanningar, som den att jag har ett värde, detta alldeles eget självklart värde och en rätt att vara, precis som jag är. Jag är vad jag tror är i åldern ideal, jag är kvinna, 19 år gammal... Men snart går det utför. Snart kommer rynkorna att sprida sig som små snokar under ögonen och snart är förfallet ett faktum då jag behöver en ny foundation och helst en consealer på de där osmickrande mörka ringarna under ögonen. Ni vet, de där man får efter för många vakna nätter då man frågar sig själv ; Är det något fel på mig?
Reklamen förklarar snällt och vänligt att det må vara, men det går at åtgärda. Det finns hela kit jag kan "skämma bort mig" med. Jag kan få mjuk följsamt hår, perfekt hy, en hårfärg som ser helt naturlig ut när allt jag vill är att faktiskt bara leva naturellt, inte på låtsas, inte genom perfektion, utan bara naturell jag, okonstlad och oförfalskad.
Men jag kan inte välja den vägen. Det är så gott som omöjligt. Dumburken och dess lakejer sitter i samma båt och ror i land med höga vinster på min själsliga bekostnad, och ändå sitter jag kvar med samma åldersnojja och fobi.
Because your worth it.
Var jag inte mer värd än så?
torsdag 22 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar