Hur hamnade jag här?

Min konstanta fråga, min tysta förundran.

Hur lyckades jag ta mig hitta, till den här platsen,

in i den här famnen? Med en stor entusiasm delger

jag de som står mig allra närmast hur gigantisk

min kärlek är. Vilka astronomiska proportioner

och oändliga vidder och och och. Och mina ord tar

slut.

Jag vet inte vilka jag ska välja. Men jag vet att

jag är lycklig. Väldigt lycklig.

Just nu är jag också glad i alla underbara

människor som omger mig också.

Och snart börjar jag på universitetet!

Så dags.