Maj börjar stort.

Herrejisses.
Valborg var underbart, och jag har fortfarande
träningsvärk i magen efter hysteriska skratt
över vin och bubblande ord. Olov och jag var hembjudna
till några av hans otroligt fina vänner på middag.
Det blev vegitarisk bufé, och jag tror aldrig att jag
ätit så gott i hela mitt liv! Fast den största behållningen
var såklart att de var så fantastiskt trevliga och varma
människor. Vi stannade där länge innan vi vandrade vidare
till majbrasan. Vi kom dit fem minuter innan den släcktes.

Sedan efterfestades det hos Olov. Jag vaknade ganska
dragen första maj, men otroligt peppad. Jag poppade
progg och kampsång hela morgonen, och när vi väl
kom till samlingspunkten blev jag helt överväldigad!
Jag har aldrig någonsin varit med om ett större
tåg. Vi var långt över 700 personer, och stämmningen var
elektrisk, och jag fick för första gången på mycket länge
känslan av att vi faktiskt kan åstakomma någonting.

Det var vackert att alla gick med alla i år.
Förenade, äntligen!

Inatt har jag drömt vackra drömmar, och jag är
lycklig. Sjukt.