Jag kan såklart inte veta hur du tänkte, eller kännde,
men
Jag tror du fann tröst
i änglarnas röst
i att döden var
alla frågors svar
och det absoluta
slutet på framtiden
och det förflutna
men jag önskar att du och jag
kunnat möta en ny dag
tillsammans
Jag önskar att du insett i tid
att efter mörkret tar ljuset vid
och jag
ska göra allt för att inte glömma, gömma
undan dig
Jag ska sörja och sakna
men en dag ska jag vakna
minnas dig
och le.
tisdag 2 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar