Nu har det gått över en vecka, och sömnen går
inte till sig. Inatt spenderade jag återigen tiden
till att stirra oseende in i väggen och bara vänta ut
den monstruösa natten.
Jag har faktiskt ingen aning om varför det är såhär
just nu. Jag kan gissa, men inget känns direkt som
en naturlig och alltomfattande förklaring. Jag vet bara
en sak, och det är att jag är TRÖTT.
Nästa vecka händer det mycket, så jag vill helst ha fått
sova ordentligt någon dag. Det är två konsterter, genrep,
inspelning, göteborgsresa, arbete och packande. Utöver det ska
jag hitta tid att träffa vänner och kanske gå ut.
Suck. Det är bagatellproblem på det stora hela, men
det suger energi av mig och jag har börjat få ångest
inför sömngående bara för att jag vet att jag kommer
spendera natten med att vrida och vända på mig.
Sleep?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar