Jag kan knappt tro att mitt liv ser ut som det gör.
Varje morgon när jag kliver upp i ottan sträcker jag
på mig och kurrar som en förnöjd katt.
Det finns så mycket skönhet i världen och jag är törstig,
törstig på nya upplevelser, ord med mening och musik.
Jag har av en ren händelse lyckats få tag på både en
pianist och en basist samt en trummis. Trummisen ska
jag träffa idag, och det känns supernervöst. Det känns
lite som att ha en första dejt med någon, även om det
verkligen inte är på det viset.
Skolan fortgår och jag lär mig nya saker. Inte bara faktaböcker,
utan också om mig själv och kanske framförallt om människor.
Min tolerans är högre än någonsin förr, och därför har jag
träffat många nya underbara vänner.
Get up, stand up stand up for your right!
Jafan. Det är min förbannade skyldighet
och rättighet att leva väl.
fredag 25 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar